2008 har varit ett år där vi svenska sportfans inte direkt blivit bortskämda med framgångar. Det var ett år som lovade mycket men tyvärr gav lite på grund av allt för många skador på våra fixstjärnor.
Susannas fall.
Susanna Kallur slog världsrekord inomhus på korta häcken och var på god väg mot Bragdguldet 2008 innan hon gick sönder. Väl i OS gick var hon ju så att säga snubblande nära att göra en bragd. Skadad igen! Systern Jenny såg vi aldrig röken av. Carolina Kluft försökte sig på tresteg och längdhopp utan att lyckas speciellt bra. Även hon skadad av och till och Christian Olsson kanske vi aldrig mer få se på elitnivå. Nej, friidrotten glömmer vi helst 2008. Utom Johan Wissman då som sprang 400 meter som aldrig förr. Semifinalen i OS var magiskt. Bara det en bragd, men knappast något pris för det.
Charlotte Kalla gjorde en enorm bargd som skidade ifrån allt och alla, inkluderat en dopningsfuskare, och tog hem Tour De Ski. En bragd jag själv fick s k ståpäls av. Men sedan tog det roliga slut. Pressen på och kring hennes person plus skador förstörde slutet av säsongen.
Ok hon gjorde en ny bragd i världscuppremiären i Gällivare, så varför inte ge henne bragdguldet? Men nä... Hon tar troligen ändå hem Jerringpriset. Det får räcka.
Tennisdubbeln i OS, cykel-Gustav och cykel-Emma, Rolf-Göran Bengtssons OS-silver, penningstinnvinnaren Robert Carlsson eller någon av våra fantastiska handikappidrottare Anders Olsson eller Jonas Jakobsson. Nej!
Zlatan är ju bra, men bragdguldet...nej! Kalmar FF gjorde en fantastisk säsong när de utmanade etablissemanget och snuvade allt och alla på SM-guldet. Stort, mäktigt och imponerande av ett lag utan de stora resurserna. Men bragdguldet, Nej! Men nästan faktiskt!
För Kalmar FF tränas av den störste av dem alla det här året. Även om hans lagbygge är byggt på lång sikt och inte är en bragd just i år så är han slutprocess och slutprodukt 2008 i sig en bragd. Nanne Bergstrand har förvandlat ett bonngäng och ett skara medelmåttor till ett lag som fick just dessa, på papperet, medelmåttor att prestera max inte bara under allsvenskan utan även ute i europa. Jag vet, de föll snöpligt mot Feyenoord, men vilken bragd de gjorde nere i Holland.
Ge karl´n Bragdguldet!
Ge Nanne Bergstrand bragdguldet för sin osannolka förmåga att inspirera, intruera och inte ge sig under inte bara årets säsong utan även under år av mödosamt och uppoffrande engagemang. Dessutom har han ju en sällsynt torr humor. Stort bara det. Jag vet att det inte blir något Bragdguld för Nanne... men man kan ju alltid drömma.
Om det nu inte blir Bragdguldet så gör honom till förbundskapten åtminstone.
Ja, ja... 2008 års Bragdguld går troligen till handikappidrottaren och simmaren Anders Olsson.
Det alternativa bragdguldet 2008 tyckar jag fd tränare i Gais, Magnus Pehrsson, ska ha för att på rekordtiden två veckor ha gått från att "det är Gais som gäller" till att skriva på för danska Ålborg. Snacka om att snuva någon på konfekten så här i den annalkande julens tid. Har väl aldrig varit med och upplevt maken till bilförsäljartakter tidigare. En bragd i sig.
/Redaktören
3 kommentarer:
Jonas Jacobsson...
Nå?
vad var det jag sa?
Ingen handikappsidrottare har någonsin fått medaljen och när det väl blir så... då tippar du fel kandidat?
Jaja... Laglund och jag fortsätter gärna att tippa om luncher på Papa Joe´s, det blir väl billigast så?
Skicka en kommentar