Krönikör Ström hade också en festlig dag i Halmstad den 9 nov 2008.
Det blev vid 18 års ålder dags att på egen hand flytta vidare på grund av studier. Nästa anhalt blev Örebro där jag hyrde en stoooor 1:a på andra våningen i en villa av en döv tant. 400 kr i månaden plus gräsklippning var hyran. Det gick väl si så där med gräsklippningen. Ungefär lika bra som för mitt fotbollsintresse.
Nu var det hockey och Örebro IK som gällde. Kalmar FF minns jag inte att jag över huvud taget skänkte en tanke åt. Samma sak när jag 3 år senare drog till Umeå för journaliststudier. Hockeyresorna till de olika norrländska städerna runt om björkarnas stad var många och långa.
Så förblev det ända tills flytten till Stockholm 1995. Där började jag frilansa på Radio Stockholm och andra redaktioner och mitt fotbollsintresse började på nytt att dominera tillvaron. Så även Kalmar FF. En granne i samma hus berättade om sitt intresse för både Kalmar FF och Manchester United och jag började så sakta att hitta hem igen. Även på redaktionen på Svenska Spel och den numera utraderade Spelkanalen började det hojtas Kalmar bland medarbetarna. En redaktion där ju även Billy Lansdowne jobbade. Intressant tänkte jag och försvann ner i någon bok om Manchester Uniteds historik eller nåt.
Men intresset skulle komma att stegras ytterligare. 1998 kom en man vid namn Nanne Bergstrand till Kalmar FF och tog över tränarsysslan. Nanne skapade något som jag fann långt mer intressant än Manchester Uniteds penningfixerade klubbkänsla. I Kalmar FF fanns såväl hjärta, bonnförnuft som korv med bröd. Även om jag fortfarande med stor glädje minns när jag kom glidande på knäna med uppsträckta händer i korridoren på Danderyds BB, när Man U tog hem CL och fullbordade den magiska trippeln den 26 maj 1999, så höll jag på att tröttna på det eviga pengasnacket kring storklubben.
Visst det var stort att träffa Sir Alex sommaren efter CL-triumfen på Grimsta IP och få en bok signad. Även om jag ”bangade” att intervjua denne legendariske skotte. Mina knän darrade och munhäftan var total. Alla engelska ord bara försvann ur huvudet liksom. Nä, den intervjun fick min kollega Lasse Persson ta hand om. Visst älskade (älskar) jag fortfarande denna mäktiga engelska klubb. Men Kalmar FF hade något jag sökt mer, något jag sökt hela livet.
Så förblev det ända tills flytten till Stockholm 1995. Där började jag frilansa på Radio Stockholm och andra redaktioner och mitt fotbollsintresse började på nytt att dominera tillvaron. Så även Kalmar FF. En granne i samma hus berättade om sitt intresse för både Kalmar FF och Manchester United och jag började så sakta att hitta hem igen. Även på redaktionen på Svenska Spel och den numera utraderade Spelkanalen började det hojtas Kalmar bland medarbetarna. En redaktion där ju även Billy Lansdowne jobbade. Intressant tänkte jag och försvann ner i någon bok om Manchester Uniteds historik eller nåt.
Men intresset skulle komma att stegras ytterligare. 1998 kom en man vid namn Nanne Bergstrand till Kalmar FF och tog över tränarsysslan. Nanne skapade något som jag fann långt mer intressant än Manchester Uniteds penningfixerade klubbkänsla. I Kalmar FF fanns såväl hjärta, bonnförnuft som korv med bröd. Även om jag fortfarande med stor glädje minns när jag kom glidande på knäna med uppsträckta händer i korridoren på Danderyds BB, när Man U tog hem CL och fullbordade den magiska trippeln den 26 maj 1999, så höll jag på att tröttna på det eviga pengasnacket kring storklubben.
Visst det var stort att träffa Sir Alex sommaren efter CL-triumfen på Grimsta IP och få en bok signad. Även om jag ”bangade” att intervjua denne legendariske skotte. Mina knän darrade och munhäftan var total. Alla engelska ord bara försvann ur huvudet liksom. Nä, den intervjun fick min kollega Lasse Persson ta hand om. Visst älskade (älskar) jag fortfarande denna mäktiga engelska klubb. Men Kalmar FF hade något jag sökt mer, något jag sökt hela livet.
Nåväl, Nanne, denne märklige filosofiske tänkare tog upp Kalmar till allsvenskan igen redan under hans första år som ansvarig tränare. Inför nästan 10 000 åskådare slutade matchen mot Åtvidaberg 0-0 och KFF var tillbaka där man hörde hemma. Även om sejouren i högsta serien blev kortvarig den gången. Därför kom Nannes flytt till Helsingborg som en chock. Ett svek på något sätt.
Men min kärlek till klubben bestod och Kurt-Arne kom ju tillbaka 2003 och satte sin prägel på klubben igen. När sedan mamma Greta och brorsan flyttade tillbaka till Kalmar igen så blev det ju rätt naturligt att åka ner och se lite matcher. Resten vet ni. Det välsignade året 2008. Den 9 november detta år som för alltid etsat sig kvar i mitt hjärta. Örjans Vall och Ralf Edströms mantra som hela tiden bankade i mitt huvud.
- De e lugnt. Ni fixar det här.
Och visst gick det vägen. Ingelstens kvittering i den 87:e minuten var såååå förlösande och skön. Guldet var i hamn och ”den långe” och jag stod mitt på planen sekunderna efter slutsignalen och bara njöt. Han kysste mitt huvud och sa:
- Titta min vän, vilken vacker syn.
/Redaktören
Men min kärlek till klubben bestod och Kurt-Arne kom ju tillbaka 2003 och satte sin prägel på klubben igen. När sedan mamma Greta och brorsan flyttade tillbaka till Kalmar igen så blev det ju rätt naturligt att åka ner och se lite matcher. Resten vet ni. Det välsignade året 2008. Den 9 november detta år som för alltid etsat sig kvar i mitt hjärta. Örjans Vall och Ralf Edströms mantra som hela tiden bankade i mitt huvud.
- De e lugnt. Ni fixar det här.
Och visst gick det vägen. Ingelstens kvittering i den 87:e minuten var såååå förlösande och skön. Guldet var i hamn och ”den långe” och jag stod mitt på planen sekunderna efter slutsignalen och bara njöt. Han kysste mitt huvud och sa:
- Titta min vän, vilken vacker syn.
/Redaktören
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar